Breakfast for…

…dagens ungdomar?

Precis landat på McDonalds med två tonåringar och tonvis med kassar, jag är helt mör! Men vi har haft så roligt och tjejerna har shoppat massa fint, plockade upp dom halv elva på Cityterminalen och vi har sprungit runt sedan dess.

Nu ska vi snart hem, prova allt nyinköpt, se på film och äta godis. Och Mia, läget är helt under kontroll, lovar! ;)

Trodde det rörde sig om en kombinerad öl- och informationskväll från början, alternativt att man gick från pub till pub för att lära sig vad som skiljer pubar åt. Men (till min glädje!) så var ju Pubologi den absolut mysigaste restaurangen/baren/puben i hela Sthlm.

Jag drack fantastiskt rödvin med Cecilia och Karin…

Beundrade inredningen, speciellt de gamla resväskorna i taket…

Och slutligen, hamburgaren! Oh holy mother of…

Gå bara dit, personalen är otroligt hjälpsam, maten och atmosfären amazing…mitt nya favoritställe helt enkelt.

Fick idag lära mig att ledarskap handlar om att gå från att vara förälder till att bli kompanjoner. ”Sluta motivera dina medarbetare” hette seminariet och riktade sig till oss chefer som curlar våra medarbetare.

En bit in i seminariet inser jag att jag är totally guilty of being a parent, det ska jobbas bort asap! Men jag uppskattar verkligen de tankeställare 90 minuters föreläsning kan ge, det är svårt att utvecklas när man lägger sin tid på att utveckla andra. Snälla Nina tog med mig, på fredag blir det frukostseminarium igen, ledarskap är åter på tapeten och jag längtar!

Nu har jag dimpt ner i soffan, åt middag med Nina på Rörstrandsgatan, alltid lika mysigt.

Blev attackerad av en geting (igen!) under middagen, men den här gången killade Nina den innan den stack mig (anar jag repressed aggressioner?).

Nu Bonde Söker Fru, magiskt!

Jag lyckades slå mig själv i huvudet i morse med duschmunstycket, så hårt att det faktiskt började blöda och att en bula under dagen har hunnit växa till sig. Life är inte riktigt på min sida just nu kan man väl sammanfatta det med. Men, jag fick i slutet av dagen ett samtal som kan komma att förändra en hel del, extremt oväntat och väldigt välkommet. Men eftersom jag alltid tjatar om att jag bara vill ha lite lugn och ro så ställer jag mig även denna gång frågan om det verkligen är förändring jag vill ha, eller vill jag egentligen få uppleva monotoni för första gången i mitt liv?

Har nämnt den tidigare, boken som är av samma vikt för oss singlar som IKEA-kortet är för par, jag talar så klart om ”Alla får ligga” av Henrik Fexeus. Boken tar oss igenom den grymma processen gällande dejting där slutmålet ofta är att man 1. Vill träffa mannen i sitt liv, alt. 2. Man vill ligga.

Jag var på dejt i fredags med en väldigt trevlig kille, låt oss kalla honom Lightyear. Vi satt i Gamla Stan, drack vin, lyssnade på regnet och pratade oss igenom x antal ämnen som oftast brukar poppa upp på en första dejt. Nu var ju jag rätt hängig i fredags och helt ärligt så var jag inte riktigt mitt vanliga älskvärda jag, därför blev jag väldigt förvånad (men framförallt glad!) när jag fick ett sms från Lightyear igår. Öppnar meddelandet och ser att Lightyear har skickat en bild på ”Alla får ligga”-boken och i tillhörande text i princip tackar för tipset.

Vem f-n tipsar om en dejtingbok när man är på en dejt!? Jo, tydligen gör en svårt förkyld och något smålullig Frida det. Har jag helt tappat greppet!?  Efter alla timmar jag har spenderat med mina stackars vänner, analyserandes mitt någorlunda konstanta misslyckande på jakten efter mr Right, och sedan visar det sig att det är jag själv som (på något undermedvetet plan) förstör för mig själv.

Det är alltså code read, time to retreat, omgruppera och make som new strategiplans. Eller helt enkelt bara låta det vara och förlita mig på Trissreklamen: Plötsligt händer det!

…hade jag på mig det här:

Det är svårt att fota sig själv så där därav den bistra minen :)